Efter en lång flygresa via London landade vi i Johannesburg en tisdagsmorgon i oktober. Direkt efter ankomsten hämtade vi vår hyrbil hos Hertz och for 35 mil tills vi kom till Ekukanyni Christian Retreat där vi hade bokat rum.
Vi blev lite förvånade när vi såg skylten för hotellet hade bytt namn sedan vi bokat. Den sista milen upp till det lilla hotellet var gropig och ödslig och kantades av brända stubbar. Vi undrade vart vi var på väg.
Plötsligt öppnade sig "Edens lustgård".
Vårt värdpar, Ian och Stephanie, välkomnade oss.
I tre nätter bodde vi i deras underbara hus med en stor och vacker trädgård. Vi njöt av god mat och gott vin och samvaron med ett trevligt par från San Antonio i Texas.
Under dagarna gjorde vi utflykter i omgivningarna.
Från "God's Window" skulle man ha en fantastisk utsikt över dalen. Vi fick senare höra att det är ganska sällan som dimman lättar. Vid vårt besök såg det ut så här.
Vädret i Pilgrim's Rest var inte så mycket bättre.
Men pannkakorna i Graskop smakade utmärkt.
Vid Bourke's Pothole pågick demonstrationer (men vi vet inte mot vad).
Vi fick också se sydafrikansk dans.
Nästa anhalt på vår resa var Bongani Mountain Lodge utanför Krugerparken.
På safariturerna med öppen jeep kom vi djuren riktigt nära.
Färden gick vidare till Swaziland.
Där stod jakarandan stod i blom.
Människorna vandrade på vägarna.
Bostäderna såg allt annat än trevliga ut.
Här såg vi också en massa djur.
Åter i Johannesburg lämnade vi tillbaka vår hyrbil och tog flyget till Kapstaden.
Från Taffelberget är utsikten vidunderlig. Man ser både "Lions Head" och Robben Island.
På en restaurang i Waterfront hade vi stämt träff med goda vänner hemifrån. De var på resa i Sydafrika samtidigt som oss.
Vi blev inte särskilt imponerade av pingvinkolonin vid Boulders Beach. Däremot var tågresan till Simons Town riktigt spännande. På ditvägen var det i stort sett bara vita människor på tåget. På tillbakaresan trängdes vi bland alla färgade människor som var på hemväg från arbetet. Många kvinnor hade en rejäl bakdel.
Tillsammans med tre andra turister gjorde vi en dagsutflykt med guide till vindistriktet.
Under turen blev det många vinprovningar.
Landskapet var mycket vackert.
Vi stannade till vid ingången till fängelset Groot Drakenstein. Här tillbringade Nelson Mandela sina sista år som fånge. År 1990 promenerade han denna väg ut till friheten.
Vi hyrde bil igen och gjorde en dagstur till Cape Point.
Där fanns det gott om babianer och de var inte att leka med.
Medan jag beundrade den vackra utsikten ringde mobilen. Det var barnen som ringde från Sverige och sjöng "Ja må hon leva". Gissa om jag blev glad.
Det var inte långt till Godahoppsudden.
Där trivdes strutsarna.
Vi besökte den botaniska trädgården Kirstenbosch
innan vi for vidare till Hermanus. Där tittade vi på de stora valarna som simmade i vattnet helt nära strandkanten. Tyvärr var de svåra att fånga på bild.
I Knysna bodde vi i fem nätter på "Paradise Found", ett trevligt litet B&B med en underbart vacker trädgård
och en strålande utsikt över en vik av Indiska Oceanen.
Utanför Knysna finns "Knysna Elephant Park". Här har föräldralösa elefanter från Krugerparken fått en fristad.
Vi fick köpa hinkar med frukt och grönsaker som vi sedan matade elefanterna med.
Tillsammans med en guide besökte vi en kåkstad utanför Knysna. Guiden berättade för oss om livet i en sådan boplats. Vi fick bl.a veta att de många människor trivs så bra att de föredrar att bo på samma ställe även om de fått bättre ställt. De skaffar sig bara ett finare hus i anslutning till området. En massa glada barn lät sig villigt fotograferas.
Vi fick också komma hem till denna fantastiska kvinna. Hon var "medicinkvinnan" i sitt område.
Hon tog också hand om ett tiotal barn medan föräldrarna arbetade.
Det blev lite tid för sol och bad men Indiska Oceanens vågor var kalla.
Våra sista två dagar på denna resa tillbringade vi i Arniston. Där bodde vi på Southwinds B&B.
Om jag någon gång kommer tillbaka till Sydafrika vill bo i Arniston igen. Stan var så fin med sina vita hus
men det blåste kraftiga vindar när vi var där.
Ett dopp i havet var inte att tänka på.
Vi promenerade en timme i varje riktning för att få se resterna av en strandad val.
Den hade varit riktigt stor.
Så var det dags att åka tillbaka mot Kapstaden. Vi måste naturligtvis ta ett kort på skylten där det stod Cape Agulhas. Här möts Indiska Oceanen och Atlanten.
Av skyltarna framgick att sköldpaddor hade företräde på vägen.
På väg till flygplatsen passerade vi många s.k. Gated Communities. Det verkar vara tråkigt att behöva bo på det sättet. Vi föredrog vårt lilla radhus som vi snart skulle återse.
